Vi har haft ett par jobbiga nätter och dagar. A har slemhosta och den sitter så djupt att hon nog får lite ont i bröstet. Ger mig fan på att hon drog på sig något skit på babyrytmiken. Jag misstänker en flicka som heter Ebba. Hon har lömska ögon och en pappa från Småland.
Amelie har hostat så hårt att hon väckt sig själv. Vid två sådana tillfällen har hon kräkts slem på mig när jag lyft upp henne för tröst. Har med andra ord känt mig lite som Bill Murray i Ghostbusters.
Jag kräktes på Karin dagen efter vår första bröllopsdag och då myntade jag uttrycket att den man älskar kräks man på. Antar att det gäller även när det är ens dotter.
Nu har det blivit lite bättre - vi har skaffat något som heter Bisolvon som jag har hällt ned i A. Det är bara konstatera att Bisolvon is the shit...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hmmm, jo så var det ja... Vilken tur att vår dotter nu återgäldat gesten! Tyvärr har hon ju kräkts även på mig ett flertal gånger och det har även vår katt vilket betyder att jag är den enda i vår familj som ännu inte kräkts på någon annan familjemedlem...
SvaraRadera